top of page

Vi som sticks (om en dikt av Nils Ferlin)

Igelkott

Ville bara dela med mig av en av de underbaraste dikter jag vet. Det är inte svårt att identifiera sig med den, och jag känner alltid ett litet igenkännande, andlöst "Oh" när jag konfronteras med den. Sorg, lycka, och beundran.


Läs och njut!

 

"Av ständig oro" av Nils Ferlin

(Ur Barfotabarn 1933)

 

Av ständig oro för stort och smått

jag blev alltmera en igelkott.


Gott folk som klampar min väg förbi

de viskar ofta om hysteri.


Och några talar om stämning

och de moderna om hämning.


Gott folk må prata vad helst dom vill:

mej kryper ingen för nära till.


Jag har en fullgod repertoar

av tricks och konster till självförsvar.


Jag önskar inte bli biten

fast jag är konstig och liten.


Ja, konstig är jag till övermått

och en besynnerlig igelkott.


Ty dessa spjut som jag sträcker ut

har genomborrat mej själv förut.


— Så ber jag, vänligen, bara

gott folk att låta mej vara.


 


Comments


bottom of page