"Brave. Loyal. True." - Mulan

Jag har en vana som tydligen inte delas av så många andra - jag ser om filmer. "Vadå?" säger du, "jag ser visst om filmer också." Jo. Fast jag pratar mer om att se samma film fyra-fem gånger på en månad. De flesta ser inte om en film så många gånger på sin livstid.

För ungefär sex veckor sedan låg jag på en främmande säng, i ett främmande rum, omgiven av främlingar. Världen var inte så kul. Lite håglöst plockade jag fram plattan, och tänkte vad som skulle visa sig vara en mycket god tanke: "Disney har gjort en Live Action version av Mulan, kanske skulle man se vad det är?"

---

Mulan var från början en animerad film, och en av Disney's "klassiker", nummer 36 i raden. Den kom ut 1998, och berättade i seklets sista skälvande ögonblick en historia om en ovanlig kvinna. Legenden om Hua Mulan, som kan dateras tillbaka till 500-talets Kina.

Den animerade filmen är tyvärr en söt Disney, en bra story, men inte en av deras bästa filmer. Man har tagit en åldersmässigt imponerande legend, och lagt saker tillrätta för ett auditorium av 5-åringar. Den innehåller istället de gulliga, tokroliga händelser man förväntar sig i en Disney. Tecknade "Mulan" från 1998 - se den om ni vill, eller låt ännu hellre bli.

---

"Disney Live Action" är, som jag kanske ska förklara, en vanlig spelfilm med skådespelare. Man har gjort vanliga filmer av sina klassiker. Reviderat för en mognare publik. Generellt har man lyckats över alla förväntningar, och 2020 släppte man Live Action Mulan. Fullträff.

---

I utkanten av Kejsardömet bor lilla flickan Mulan. Hon är född med en förmåga att kontrollera sig själv och sin kropp, genom något som lättast beskrivs som meditation och total närvaro i både kropp och sinne. "Tranquil as a forest but on fire within". Hennes far förklarar dock sorgset för sin begåvade lilla dotter att de här förmågorna är till för krigare. För män. Enbart för män. Hon måste nu, och för resten av sitt liv, dölja sin förmåga.

Men efter några år, när Mulan precis blivit giftasvuxen, händer det något. Kejsardömet hamnar i krig, och varje familj måste sända en krigare för att ta sin plats i armén. Mulans far är gammal och sjuk, och har inga söner. Att neka inkallningen från Kejsaren är ju dock omöjligt. Hellre än att se sin älskade far - som redan överlevt ett krig - bege sig iväg mot sin död, rymmer hon från allt hon älskar. Hon rymmer, och tar hans plats i armén. Förklädd till man.

I armén lär hon sig mycket. Om att vara ensam, om att ha en hemlighet som kostar henne hennes liv om hon blir avslöjad. Men också om gemenskap, vänskap och utvecklingen av sina förmågor. Hon lär sig också de tre pelarna som deras rörelse bygger på; att vara Modig, Lojal och Sann. Men kan du svära en ed att vara sann, när du inte är sann mot dig själv?

---

Den här versionen har 13-årsgräns, men trots att den innehåller en del stridsscener är det gjort på ett dämpat sätt. Inget blod, inga otäcka detaljer. Ganska skönt, tycker jag. Istället fokuserar filmen på Mulans utveckling som människa, på hopp, på gemenskap. Det är inte de yttre striderna som är det viktiga i handlingen, de är bara detaljer i en världslig intrig, utan de inre. Och det är inte bara Mulan som tvingas ifrågasätta sig själv och sin världsbild.

Jag tänker inte säga hur det slutar, men Disney lyckas peta in några klassiska koncept. "När nöden är som störst är hjälpen som närmast", "Högmod går före fall" och "I schack står bönderna närmast kungen". Slutligen tycker jag kanske att filmens avslutande citatet är lite för avslöjande, men trots allt en mitt i prick sammanfattning av berättelsen om Hua Mulan, så varsågod:

"The girl became a soldier, the soldier became a leader, and the leader became a legend."

---

Jag låg där på sängen som en främmande fågel, en fågel som just insett att det var mitt i natten. Jag skulle ju bara se 10 minuter - den var nu pausad efter halva filmen... Sängdags, och dagen därpå kunde jag avnjuta resten. Jag var fast. Redan från början fick den mig att rannsaka mig själv. Var jag sann mot mig själv? Lever jag ett liv där jag bara ser ut som det förväntas av mig? Vilka regler - satta av eller för andra - följer jag? Jag tror det är frågor som vi alla kan behöva ställa oss ibland.

Och filmen? Jag började se om den samma kväll.