Blondes have more fun?
- Koffelin
- 2 feb. 2024
- 3 min läsning
Jag har funderat. Sen i höstas.
Då gick jag till frisören för att slinga håret, få det lite ljusare. Problemet var att min frisör konstaterade att jag skulle få en elev istället, och eleven och jag kunde inte kommunicera. Alls.
"- Jag vill ha mycket slingor. Ljusa upp det ordentligt."
"- Ah, ja då, jag ska göra lite slingor."
"- Nej, jag vill ha mycket slingor."
"- Ingen fara, jag gör inte mycket."
"- Nej, men..."
Efter ett tag gav jag bara upp, hoppades att det skulle bli bra. Kanske borde jag satt ned foten, vi pratar ändå 3500:- för behandlingen. Det blev inte bra.

För det första var det bara en bråkdel av håret som var blekt, det mesta var fortfarande mörkt. För det andra var slingorna solida, 5 cm tjocka klumpar i håret på mig. Jag såg ut som en zebra. (Inget ont om zebror, de är vackra djur, men jag föredrar om zebraskinnet sitter på dem och inte på mig.) Muttrande accepterade jag läget och testade att färga. Jo då, det blev lite färg, men inte det jag ville ha. Tänk om jag hade blekt hela håret...
Tanken bet sig fast. Men med blekning får man utväxtskarvar, fula utväxtskarvar, det blir inte alls samma sak med välgjorda slingor. Och håret tar ju stryk, ingen tvekan om det. Nu var jag ju dessutom klump-slingad, skulle det funka att bleka igen? Nej, ingen blekning. Eller.. kanske jo?
Jag velade i några månader, frågade runt på olika salonger, och de var så negativa, okunniga och otrevliga. Och dyra. "Jo då, två sittningar med en veckas mellanrum måste man ha, och då blir det två tillfällen, och allt jobb, och material... 6000 - 7000:- sådär. Men det blir svårt. Vi kan förstås göra det." Va f*n, vill de inte ha kunder?
Sen hittade jag NyStil Salong. Trevligaste personal jag har träffat, så professionella. Två gånger bad han att få känna på mitt hår innan han lade upp en plan för hur man skulle gå tillväga, och över huvud taget svarade på frågan om det skulle gå att göra. Priset? En tredjedel av den negativa, dyra, hopplösa så kallade frisören innan.

Så jag gick dit, och bad att få boka en tid. (Äntligen!) Han tittade i bokningssystemet och frågade om det möjligtvis passade omedelbart? Ja, varför inte? Let's do this! Han hade stenkoll på vad han gjorde, olika metoder kombinerades för att ge bästa möjliga resultat utan att skada håret.
Så här såg det ut efter steg ett. Vackert! Jag smuttade på mitt te och inväntade nästa sorts blekning.
Jag trodde aldrig de skulle få mig blond, inte utan ett hår som var som tuggummi, men när de var färdiga med blekning och tvätt och fix presenterade han mig med ett friskt, lättkammat och vackert hår som såg ut så här:

Jag är mycket, mycket nöjd, och uppmanar alla att gå till NyStil Salong på St Persgatan 26 i Uppsala! (Snett emot Kvarnengallerian.) De tar emot alla åldrar och alla smaker!
Och nu? Jag tänkte ju vara blond ett tag, men jag längtar efter det röda. Kanske struntar jag i det orangea, det strular bara till det om jag ska ha lila senare. Och riktigt rött hår är vad jag behöver för att peppa mig genom resten av vintern och in i härlig vår...
Att bli blond var ett stort steg, en stor förändring. Jo då, det kräver lite mod för att överföra tanken man suktar efter till handling, men ibland behöver vi förändring. Ett blekt hår, ett radikalt kortare hår (det blev jättesnyggt, Y), eller bara en ny vårkappa i vägarbetes-orange... Det är läskigt, men ofta är det något man mår bra av.
Jag har autism. Jag hatar förändringar. Min värld tenderar att tilta eller rent av rasa om något skiljer sig från hur det brukar vara. Och ändå. De här förändringarna kan vara upplyftande, uppiggande, peppande och ge ditt liv det där lilla extra. Våga. Och kom ihåg vad Henry Ford sa: "Om du alltid gör det du alltid gjort kommer du alltid få vad du alltid fått."
Nu ska jag gå och dricka grönt te. "Grönt te?!" utbrister du. "Men du dricker väl alltid kaffe?" Till de har jag två kommentarer:
Förändring är inte alltid så illa.
NyStil Salong har ett trevligt grönt te som de serverar under väntan...
Comments